Det är underbart att vara tillbaka på jobbet. Det har kliat i fingrarna. Många produkter att testa. 🙂 regnigt Stockholm. Men det blåser inte så farligt. Och framför allt; det är inte så kallt. Liten är glad att vara tillbaka på fritids. Jag försöker vara med folk på ledigheten, ringer och mailar. Men dom flesta har haft andra planer. Det är alltid så ensamt på ledigheter och helger. Så dom mest sällskapssjuka människorna på planeten har nu fått tillbaka vardagen med massa folk. Det känns bra!
På tal om det; det känns ju väldigt knasigt egentligen när jag så många gånger hört hur jobbigt folk tycker det är att träffa folk på julen. Man vill ta det lugnt. Det måste ju vara lättare att vara ensam om man nu vill det än att försöka bjuda in sig till folk utan att vara jobbig. Jag fattar en hint! Men det gör ont. Lika ont som att folk säger att jag har själv valt hur jag lever mitt liv. Jag vill inte vara ensam. Jag har inte valt det. Jag är jättesocial. Jag har massa underbara vänner som tydligen inte är så nära som jag inbillade mig. Jag är inte gjord för ett liv ensam. Jag behöver pyssla om och finnas för min familj och mina vänner och på det viset känna mig viktig.