En vanlig onsdag

…var det ju inte idag. Men jag jobbade, det tillhör ju vanligheterna. Med en fantastisk människa som jag i många år har arbetat med i flera olika sammanhang. Som jag idag stolt har som god vän. En kvinna jag beundrar på många sätt. Hennes styrka, generositet, glädje, optimism… Inte minst hennes makalöst viktiga arbete i sitt yrke som advokat. Hedersbrott och våld mot kvinnor är så vanliga. Jag har varit ovetande om hur utbrett detta våld är.

I mitt ”Lala-land” är folk rädda om varandra. Man pratar och ger varandra plats.

Men så är det inte ute i verkliga livet! Folk förgriper sig och utnyttjar välvilliga, inget ont anande människor. Under våren har Elisabeth (Fritz) övervakat rättegången mot Breivik för SVT:s räkning. Hennes pendlande mellan Stockholm och Oslo har gett oss rapporter från rättegången. Men vi kan inte förstå. Vi behöver förstå. Det är ett mänskligt behov att få förståelse så att man vet vad man ska göra av sina känslor och erfarenheter, vad det nu är som fått vår världsbild att vackla.

Solen har kämpat för att komma ur molnen. Nu ikväll lyckades den vinna terräng på himlen och molnen har retirerat. Runt om i landet och på friluftsmuseét Skansen, där vår kungafamilj närvarande, har vi firat vår nation. Sverige.

Att få vara trygg är inte så självklart som det borde vara, idag 2012.

Med glädje känner jag, för första gången sedan jag var barn, värme och stolthet när jag ser svenska flaggorna viftas ivrigt på Skansen vid firandet av nationaldagen. Vår fina fana har varit nära skam och rädsla när det fulaste, rasism, har ryckt och slitit i vår fina flagga. Fanan som symboliserat ett land, ett fridfullt land som stått för demokrati och likaberättigande. Men fast vi i dag har SD i riksdagen och Breivik står inför rätta för de vidrigaste handlingar (jag mår illa av att ens närma mig tanken). Detta chockerande till trots så känner jag stark framtidstro. För människor och vårt land. Jag är visserligen naiv men jag anar mjukare vindar.

Tack vare Elisabeth och människor som arbetar för att ställa saker till rätta. Inte vika sig för onda krafter, så kommer vi stärkas i värme och gemenskap.

Keep it up, alla hjärtans underbara där ute. Det är beundransvärda insatser ni gör för oss, livet och vårt land.

Du gamla, du fria… Min son kan inte nationalsången. När jag tittade omkring på folk som sjöng såg jag att det är långt ifrån alla som kan texten! Varför lär vi oss inte den i skolan? Återigen; av rädsla togs väl den bort av för att inte verka rasistiska. Men det handlar ju om att vara stolt över vilka vi är och kämpa för ett bra klimat för oss i vårt land. Så att vi som lever och verkar i vackra Sverige kan känna oss trygga och stolta. Alla tillsammans.

Fred och kärlek!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *