… var det ju jag skulle få jobba med på mitt andra plåt idag. Omslag. Farbror Magnus. Jag kan inte komma ihåg När han kom in i mitt liv. Han har liksom alltid funnits med mig. Han var också på tv, men det var ju hans jobb. Man man tänkte liksom inte på det när man var barn. I mer än 20 år har jag arbetat med det jag gör. Jag tycker jag har pudrat de flesta näsor man ser omkring oss, men ALDRIG har jag jobbat med Magnus. Tills idag! About bloody time. Nu kom jag ihåg en semester vi hade tillsammans när jag var 12 år. Vi bilade i Danmark båda familjerna. Magnus, Anita, Smulan (Var Tompa med? Nej. Han hade nog inte ens kommit… Oj. Jag kommer ihåg när han kom hem från bb, men inte vilket år…). Dom hade en supercool husbil, hade aldrig sett ngt liknande. Vi hade husvagn. Minns att alla var arga på mig, förstod aldrig varför. Jag hade strax innan kommit ut från sjukhuset efter 2,5 månads ryggläge, fick ligga i sträck. Var för liten för att spika och för gammal för att gipsa eller något sånt. Satt i rullstol ett tag sedan blev det kryckor och det hade jag när vi var på semestern. Det var väl det dom var irriterade på, att jag var ledsen att jag inte kunde hänga med dom andra barnen. Minns osten som förpestade hela campingen. Legoland (?). 🙂
Tack för idag.
