Sedan i mellandagarna när SVT visade den mycket sevärda berättelsen om bygget av Vasa så har jag och sonen talat om att gå ner till Vasamuseét. Vi behövde lugn i helgerna så besöket blev aldrig av förrän nu i helgen. Efter att ha köat ett bra kom vi till slut in.
Pampigt är det gamla skeppet. Vi tog inte djupdykningen med allt vad det innebär av genomgång på alla stationer utan vi gick bara på en barnens rundvandring där dom fick följa skeppsbyggare Peter som berättar om hur livet var för en kille som honom på 1600 talet. Barnen fick känna på att bära hundrakilostampar, spika, höra om skeppens toaletter……….. Uppskattades av barnen.
Det här är ju ”lätt som en plätt”!
Lyssnade med spänning på hur bygget gick till.
Fashinerande med alla pigment dom arbetat med när skeppet dekorerades, färgprakten skeppet tydligen ska ha haft. Blev mycket sugen på att börja måla igen. Jag har alltid varit mycket aktiv kreativt och det saknas mig att kladda och kleta på duk även om jag får stort utlopp för det i mitt arbete.
Sekunden innan coola killen trillade och slog upp knät mot trottoarkanten när han dansade ”Street”.
Dagen efter ( söndagen) hockey. Brinken hade anordnat turnering som mamma Mia inte förstod började EFTER vanliga träningen utan vi packade ihop och gick när hans ordinarie tid var klar. Det var då den började. Har ingen bra förklaring, bara dåligt samvete och en hjärna som kokar över.
Det blir roligare och roligare för varje gång. Det gör mig glad. Han växer i detta.
Efter hockeyn iväg och handla present till klasskamrat Linnea som fyllt år och har kalas på O´Learys på Norrtull. En anläggning som öppnade i September 2011. Otroligt fin och stOOOr. Väldigt lyckat kalas, generöst och häftigt att bjuda hela klasen. Mycket nöjd kille. Jag är nöjd mamma, bästa man vet som förälder att se ett nöjt leende på barnen.