Min minimänniska utbrister i bilen:-” TACK för att du anmälde mig till maraton mamma!” Rosig och lycklig tittar han på mig och säger att detta har varit bästa dagen i hans liv. Jag blir helt yr av att se och höra denna lilla kille uttrycka sig så starkt.
Efter att ha värmt upp med SATS gänget vid start stog ett mycket samlat gäng vid startlinjen och väntade på ljudet av knallen från startpistolen.
Vid mållinjen såg det ut så här: Så stolt var han. Att få springa in på Stockholms Stadion, speciellt efter gårdagens lopp som han såg rapporter från på tv:n, var stort för honom. Han såg sig själv på stortavlan och han mös! Vilket pådrag. Vilket engagemang av alla funktionärer. Så trevliga och tålmodiga som med ett leende på läpparna trots regn och kyla hjälpte barn och föräldrar med allt från plåster till att orienteras till rätt plats.